Just nu är fokus i diskussionerna om kostnaderna för räntor att de är på väg ner. Riksbanken har sänkt styrräntan en gång och aviserat att det blir ytterligare räntesänkningar under året och nästa år.

För många brf kommer det emellertid att bli fortsatt ökade kostnader för räntor. SCB gjorde en bedömning i början av året. För det första visade man att föreningarnas lån mellan november 2010 och november 2023 ökat från cirka 350 miljarder kronor till nästan 600 miljarder. Samtidigt har dessutom hushållens lån för sina bostadsrätter ökat än mer, från cirka 500 miljarder till hisnande 1 400 miljarder kronor.

De fulla konsekvenserna av de ökade räntekostnaderna har ännu inte slagit igenom av olika skäl. För det första har många föreningar och hushåll haft bundna räntor där krediternas villkorsändring sker successivt. För det andra finns det givetvis möjligheter för många föreningar att skjuta på konsekvenserna av stigande räntekostnader på framtiden. Det går att senarelägga underhåll och kanske även reparationer, man kan kortsiktigt minska sitt sparande och se över de avtal föreningen har.

Många föreningar har emellertid varit förutseende och höjt avgiften i takt med stigande räntekostnader. Förr eller senare kommer dock större delen av räntehöjningen slå igenom i form av avgiftshöjningar. De förändringar i kraven på ekonomisk information i årsredovisningen som numera gäller gör det förhållandevis lätt att räkna ut vad räntehöjningarna innebär genom det som benämns ”räntekänslighet” och ska finnas i årsredovisningens flerårsanalys.

Låt oss anta att räntekänsligheten är 10 procent och den genomsnittliga räntan i föreningen är 1,5 procent. När krediternas villkor ändras och med ett visst antagande om Riksbankens fortsatta sänkningar av styrräntan hamnar på 3,5 procent innebär det att avgiften behöver höjas med 20 procent för att motsvara kostnaden för höjd ränta.

Ett annat sätt att beskriva samma sak är att beräkna hur stort behovet av höjningen blir i kronor. Om avgiften uppgår till 800 kronor per kvadratmeter och år (också en uppgift som ska finnas i flerårsanalysen) och skulden är 8 000 kronor per kvadratmeter (ytterligare en uppgift som går att läsa i årsredovisningen) så innebär en räntehöjning på 2 procentenheter ett behov på att höja avgiften med 160 kronor per kvadratmeter, dvs. 20 procent.