Under flera år har olika begränsningsregler för hur mycket det går att låna till bostadsköp. Det är dels hur mycket det ett hushåll får låna, dels i förhållande till hushållens samlade inkomster, dels i förhållande till bostadsrättens värde. Dessutom finns krav på amortering om lånen överstiger hälften av bostadsvärdet.

De nuvarande reglerna ser ut så här:

  • Banken lånar högst ut 85 procent av bostadens värde med bostaden som säkerhet. Vid köp av en bostadsrätt ska hushållet alltså betala minst 15 procent kontant.
  • Den som lånar mer än 50 procent av bostadens värde måste årligen amortera 1 procent av lånebeloppet och om lånet uppgår till mer än 70 procent av värdet måste amortera 2 procent av lånebeloppet.
  • Dessutom finns ett amorteringskrav om lånet uppgår till mer än 4,5 gånger hushållets bruttoinkomst. Då måste man amortera 1 procent av lånet.
  • Sammantaget kan hushållet alltså vara tvungna att amortera 3 procent av lånebeloppet (om lånet överstiger 70 procent av värdet och dessutom uppgår till mer än 4,5 gånger bruttoinkomsten).

Bakgrunden till dessa regler är att hushållens skulder hade vuxit kraftigt i takt med att bostadspriserna steg. Visserligen fortsatte bostadspriserna uppåt även efter reglerna infördes, inte minst under pandemin.

Kritiken mot reglerna har varit att det utestängt många grupper från bostadsrättsmarknaden, inte minst ungdomar. En ensamstående med en inkomst på 350 000 kronor om året vill köpa en lägenhet på 40 kvadratmeter som kostar 2 miljoner kronor. Hen klarar kontantinsatsen precis, det vill säga 300 000 kronor. På lånet, 1,7 miljoner kronor, krävs en amortering på 3 procent vilket innebär en utgift på 4 250 kronor i månaden. Det betyder förvisso att skulden minskar men ändå en betydande utgift.

Om avgiften på bostaden är 3 000 kronor i månaden. Låt oss anta en ränta på 3 procent så blir det efter skattereduktion 2 975 kronor i månaden. Totalt måste lägenhetsköparen betala 10 225 kronor i månaden. Det betyder med största sannolikhet att det inte blir något köp av lägenheten.

Nu har en utredning presenterats som ska förändra kalkylen. Det föreslås att hushållet ska kunna låna upp till 90 procent av bostadens värde. Det innebär att kravet på kontantinsats minskar från 15 til 10 procent. Dessutom föreslås att amorteringskravet ska uppgå till 1 procent för alla lån över 50 procent av bostadens värde. Därutöver menar utredningen att ett tak för skulderna i förhållande till inkomsten införs, 5,5 gånger bruttoinkomsten.

I vårt exempel skulle det betyda att vederbörandes krav på kontantinsats skulle minska med 100 000 kronor. Det kanske hen inte vill utnyttja, men kravet på amortering på lånet minskar till 1 procent, vilket blir 1 417 kronor i månaden och en minskad utgift på 2 833 kronor per månad och en total månadsutgift på 7 392 kronor.