När Inger Arenander var nyvald ordförande i en liten bostadsrättsförening i Stockholm blev hon misstänksam på de stora kostnaderna för vatten. Det visade sig att man debiterades dels för den faktiska förbrukningen av vatten och för vilken storleksklass man fanns inom. Alltså var det två kostnader som båda var beroende av hur stor förbrukning som man hade.
Inger tittade närmare på kostnaderna och kunde konstatera att den fasta kostnaden hade debiterats som om man varit en storförbrukare. När detta påtalades fick föreningen rätt – för kostnader framåt. Men Inger ansåg att hon borde få rättelse även för de kostnader som tagits ut för mycket även bakåt i tiden. Man kunde då sträcka sig två år bakåt i tiden. Inger var dock inte nöjd med det utan tog fram fakturor och underlag för flera år.
Till slut fick föreningen rätt även för detta.
“När vi till slut summerade hela rättelsen motsvarade det ett helt kvartals omsättning för föreningen”, pekade hon på i samband med seminariet om “Framtiden för bostadsrätten” den 10 september då hon medverkade på länk från Österlen. “Vi är en liten förening och alla kostnader ha stor betydelse för oss.”
