I veckan kom ett nytt räntebesked från Riksbanken. Man lämnade som väntat styrräntan oförändrad på 3,75 procent. De som hade hoppats på snabba räntesänkningar efter vårens första sänkning i mitten på maj med 0,25 procent får alltså vänta till augusti eller september då nya räntebesked kommer.
Samtidigt flaggade riksbanken för att det kan bli två eller kanske till och med tre räntesänkningar under hösten. Det innebär att styrräntan kan hamna på 3 procent i slutet av året och med möjlighet till ytterligare en sänkning under 2025. Bankernas bolånemarginal för hushåll har sjunkit kraftigt under senaste året och uppgår enligt Finansinspektionen till cirka 0,5 procent under första kvartalet 2024. Det är inte orimligt att det är den marginal som bostadsrättsföreningar får betala på rörliga lån (med tre månaders bindningstid på räntevillkoren). Det betyder att räntan på rörliga lån uppgår till cirka 3,5 – 3,75 procent om riksbanken sänker styrräntan två eller tre gånger.
Vad betyder det för bostadsrättsföreningens ekonomi?
Vi gör ett antagande om två föreningar med lån på 5 000 och 10 000 kronor i lån per kvadratmeter. Om de i slutet på 2023 hade en räntenivå på 1 procent, vilket var vanligt, särskilt om man bundit räntan något år tidigare. De levde alltså fortfarande med en god finansiell situation. Med 3,5 procent i ny ränta kommer föreningarna ha en räntekostnad som är 2,5 procentenheter högre än 2023. Det är en kostnadsökning på två år på 125 kr/kvm i den lägre belånade föreningen och 250 kr/kvm i den förening med högre belåning. Med en avgift i utgångsläget på 650 kr/kvm betyder det att föreningarna borde höja avgiften med 19 respektive 38 procent enbart till följd av ökade räntekostnader.
Bostadsrättsföreningar kan givetvis använda både nivån på sparande, underhållsåtgärder och andra besparingar som krockkuddar för att undvika dessa drakoniska avgiftshöjningar. Men på sikt måste föreningarna finansiera ökade räntekostnader med avgifter.