Möjligheten att upplåta en bostadsrätt i andra hand har under en längre tid varit omdebatterad. Inom kort presenteras en utredning vars syfte är att öka bostadsrättshavares rätt att hyra ut sin bostadsrätt.

För bostadsrättshavare som betalat avsevärda belopp, i många fall flera miljoner kronor, kan det kännas orättvist att inte få möjlighet att använda lägenheten på det sätt man själv tycker är bäst. Därför behöver man titta närmare på hur en bostadsrättsförening fungerar.

Grunden för bostadsrätten är att man förvärvat rätten att bo i lägenheten och att bostadsrättsföreningens ändamål är ”att upplåta bostäder för permanent boende” utan begränsning i tid. Det är föreningen som är fastighetsägare. Föreningen har alltså gjort ett åtagande gentemot sina medlemmar som de blir delaktiga i. Samtidigt blir också bostadsrättshavaren skyldig att följa de regler och stadgar som gäller föreningens medlemmar. Det innebär bland annat att styrelsens tillåtelse krävs för att upplåta lägenheten i andra hand eller att hyresnämnden godkänner uthyrningen trots att styrelsen nekat medlemmen detta.

Styrelsen måst å sida bevilja sådan upplåtelse om bostadsrättshavaren har skäl för det. Som skäl brukar man räkna upp arbete eller studier på annan ort samt att prova på samboende. Om bostadsrätten är svårsåld kan även en tids andrahandsupplåtelse vara rimlig för att invänta ett bättre försäljningsläge. Detta sista skäl är emellertid tveeggat eftersom marknaden kan vara ännu sämre efter de exempelvis sex månader som styrelsen medgett.

De här skälen gäller sedan 2014, tidigare krävdes beaktansvärda skäl för att bostadsrättsföreningens styrelse skulle tvingas tillåta upplåtelse i andra hand. Syftet med att vara generösare med andrahandsupplåtelse är att få en effektivare användning av lägenheterna. Man menar att det skulle öka utbudet av lägenheter och underlätta rekryteringen av medarbetare till arbetsplatser där bostadsmarknaden är en trång sektor.

Regeringen vill nu gå vidare och, med samma motivering som tidigare, ytterligare förenkla möjligheterna till andrahandsuthyrning.

För två år sedan tillsatte man därför en utredning som inom kort kommer att presentera sina förslag. Vad kan vi då förvänta oss?

Enligt direktiven är inriktningen”att tillämpningen ska bli mer generös”. Tryggheten för både bostadsrättshavare och hyresgäst skulle bli tryggare om det gick att hyra ut lägenheten under en längre tid, heter det i direktiven. Det skulle exempelvis vara möjligt att upplåta lägenheten i andra hand under viss tid ”utan att ange skäl”. Visserligen skulle tiden för uthyrning utan skäl begränsas för att motverka ”risken för spekulation och andra inte önskvärda effekter”. Vidare anger direktiven att det skulle kunna ställas ”högre krav på bostadsrättsföreningen för att kunna vägra samtycke”.

För oss som är engagerade i bostadsrättsföreningar finns det anledning att reagera. Det är trots allt föreningen som är fastighetsägare. Ingen föreslår motsvarande förändringar för hyreslägenheter, där är man mån om fastighetsägarens rättigheter.

De negativa effekter som uppstår för en bostadsrättsförening går direktiven inte närmare in på. I dessa tider när allt fler fastigheter blir föremål för sprängningar och annan grov kriminalitet finns det snarare ett behov av ökad kontroll av vilka som bor i lägenheterna. I somras fick hyresvärdar större möjligheter att vräka hyresgäster till följd av att de är kriminella. Bostadsrättsföreningar har inte motsvarande möjligheter, inte när det gäller att förverka medlemmars bostadsrätt, än mindre göra bedömningar av hyresgäster som tillfälligt bor i bostadsrätter.

Enligt direktiven ska förslagen utformas så att de inte främjar spekulation i köp av bostadsrätter som man aldrig tänkt bosätta sig i. Det torde vara en omöjlighet. I en marknad med uppåtgående priser på bostadsrätter förekommer det redan nu i exempelvis nyproduktion.

Utan tvekan ökar slitaget i föreningens fastighet med ökad andrahandsuthyrning. Administrationen i föreningen blir större, kännedomen om de som finns i fastigheten blir svår att kontrollera och det blir färre som kan ta på sig uppdrag i föreningen.

Och frågan är hur många som faktiskt vill engagera sig i en förening där fler medlemmar för kortare eller allt längre tid bor på annan plats. Meningen med föreningen går förlorad och viljan att ta på sig uppdrag kan svikta. Vem vill bli hotelldirektör när det är föreningsordförande men valts till?

Dessutom finns det en enkel lösning. De som vill göra villkoren för andrahandsuthyrning kan föreslå det till nästa föreningsstämma. Då får medlemmarna möjlighet att avgöra frågan – det kallas demokrati. Inget hindrar att föreningen gör om bostäderna till hotellrum.

Läs mer om bostadsrättsföreningar och andrahandsupplåtelser i ”Älskade bostadsrätt”.